Vanliga frågor

Arbetsgivare och företagare

  • Det lönar sig alltid att anmäla ett ledigt jobb till arbets- och näringsbyrån via webben.

    Anmäl ett ledigt jobb på webben i tjänsten E-tjänster för företag och arbetsgivare. Där finns samlat alla sådana arbets- och näringstjänster för företag och arbetsgivare som kan skötas på webben. Ärenden uträttas genom engångsinloggning.

    Du kan lämna in ett ledigt jobb genom att klicka på knappen E-tjänster.

    Än så länge kan man också logga in i tjänsten med användarkoderna för arbets- och näringstjänsternas avtalsarbetsgivare. Du får dessa nätverks-ID från din egen arbets- och näringsbyrå. Då har du tillgång till bastjänsterna i E-tjänster för företag och arbetsgivare, men inte riktigt alla möjligheter att uträtta ärenden på webben.

    Du kan också anmäla lediga jobb per telefon till den lokala arbets- och näringstjänsten eller på en öppen webblankett.

    Ytterligare information

  • Anmäl ett ledigt jobb eller ändringar som gäller jobbet

    1. på webben med koder till webbtjänsten: Välj Registrering och inloggning av avtalskund
    2. på webben med öppen webblankett: välj Platsanmälan utan avtal om elektronisk kommunikation
    3. genom att ringa till den lokala arbets- och näringsbyrån.
  • Kontakta den arbets- och näringsbyrå som infört annonsen. Om företaget har webbkoder för avtalskunder, kan annonsen också ändras i webbtjänsten.

    Ytterligare information om hur en platsannons raderas

  • Minimilönen baserar sig på kollektivavtal. Arbetsgivare som hör till ett arbetsgivarförbund som ingått ett kollektivavtal följer det kollektivavtal som förbundet ingått för branschen. Arbetsgivare som inte hör till ett arbetsgivarförbund som ingått ett kollektivavtal är skyldiga att följa ett allmänt bindande kollektivavtal för branschen.

    Arbetsgivare får inte avtala om sämre förmåner för arbetstagare än vad det allmänt bindande kollektivavtalet bestämmer. Närmare information om allmänt bindande kollektivavtal fås hos det egna arbetsgivar- eller arbetstagarförbundet eller hos arbetarskyddsförvaltningen.

    Om arbetsgivaren inte hör till en arbetsgivarförening som har ingått ett kollektivavtal och det i branschen inte finns ett allmänt bindande kollektivavtal som förpliktar arbetsgivaren, måste arbetsgivaren betala sådan lön för arbetet som kan anses vara sedvanlig och skälig.

    Om det för branschen finns ett kollektivavtal som inte är allmänt bindande, kan som sedvanlig och skälig lön betraktas den lön som fastställts för arbetet i avtalet i fråga. Om det inte alls finns något kollektivavtal för branschen, kan den sedvanliga och skäliga lönen till exempel basera sig på lönerekommendationer av branschens organisationer. Om det inte heller finns sådana, rekommenderas att det för heltidsarbete betalas åtminstone så stor lön att arbetsvillkoret för rätten till dagpenning i enlighet med lagen om utkomstskydd för arbetslösa uppfylls. Lönen ska enligt detta vara minst 1134 euro i månaden (år 2013).

    Se ytterligare information om betalning av lön på arbetarskyddsförvaltningens webbplats.

    Lönebetalning (tyosuojelu.fi)

  • Arbetsgivare har möjlighet att ansöka om lönesubvention som arbets- och näringsbyråerna beviljar för lönekostnaderna för en arbetslös arbetssökande.

    Avsikten med subventionen som beviljas enligt prövning är att främja sysselsättningen för en arbetslös arbetssökande och förbättra hans eller hennes yrkesskicklighet och kompetens. Således baserar sig beviljandet av lönesubvention på arbetstagarens behov att av arbetsgivaren få mer arbetshandledning och inskolning i arbetsuppgifterna än normalt.

    Om arbetssökanden redan har ett Sanssi- eller Duuni-kort från arbets- och näringsbyrån, visar kortet att lönesubvention kan beviljas för att anställa personen. Arbetsgivarens förutsättningar att få subvention undersöks separat.

    Arbetsgivaren ansöker om lönesubvention hos den arbets- och näringsbyrå inom vars område arbetsplatsen finns eller där den arbetssökande är arbetslös arbetssökande. Kom ihåg att anställningsförhållandet inte får inledas förrän beslutet om lönesubvention har givits!

    Läs mera om lönesubvention

  • Startpeng kan beviljas personer som ska bli företagare på heltid.

    Startpeng kan alltså inte betalas, om försörjningen för den som blir företagare är tryggad på annat sätt, till exempel med löneinkomster. Startpengen är ett personligt och beskattningsbart stöd för försörjningen och kan beviljas flera bolagsmän i samma företag.

    Under vissa förutsättningar kan startpeng tillämpas också i fråga om den som fortsätter med företagsverksamheten i situationer med generations- eller ägarskifte. Startpeng beviljas enligt prövning och besluten fattas bl.a. på basis av affärsplanen och ofta utifrån ett startpengsutlåtande från de regionala företagstjänsterna.

    Ansökan ska lämnas in i tid och beslutet måste fås innan verksamheten startas. Det rekommenderas att ansökan lämnas elektroniskt, då kan ärendet inledas behändigt. Kom ihåg att alltid kontakta din arbets- och näringsbyrå innan du ansöker om startpeng!

  • På webbplatsen Företagsfinland hittar du mycket information om sakhelheter i samband med grundande av eget företag.

    På Företagsfinlands sidor kan du bekanta dig med guider om att grunda företag och ha hjälp av minneslistan för nyblivna företagare. Skapa exempelvis en webbarbetsplats för ditt företag som ska grundas med hjälp av Mitt Företagsfinland. Via profileringsuppgifterna för ditt företag tar systemet fram tjänster som är lämpliga för just dig eller som intresserar dig!

    På webbarbetsplatsen i Mitt Företagsfinaland kan du göra ett företagartest och utarbeta en affärsverksamhetsplan. Via webbsidorna hittar du också snabbt en företagsrådgivare nära dig och du kan boka tid för ett personligt möte. Om du vill ha service per telefon, kan du ringa till Företagsfinlands telefontjänst, som hjälper dig att komma igång och ger råd i de mest typiska frågorna kring företagsverksamhet.

    Vid behov hänvisas du via telefontjänsten till fortsatta diskussioner hos andra offentliga företagstjänster, bl.a. till den närmaste regionala företagsrådgivaren.

  • Det sysselsättningspolitiska understödet är en finansieringsform som arbets- och näringsbyrån kan använda sig av för att skaffa sina kunder tjänster som produceras i projektform.    

    Innehållet i projekten kan variera. Verksamhetens utgångspunkt ska vara främjande av sysselsättningen av arbetslösa arbetssökande. Arbets- och näringsbyrån kan bevilja föreningar, stiftelser, kommuner och samkommuner understöd.

    Det sysselsättningspolitiska understödet är prövningsbaserat. Arbets- och näringsbyrån kan fastställa riktlinjer för vilken typ av verksamhet eller för vilken målgrupps behov som understöd beviljas.

    Möjligheterna att utlysa ansökningsomgångar för inledning av nya projekt hänger ihop med anslagssituationen för området.

    Arbets- och näringsbyråerna meddelar om ansökningstiderna på sina egna webbplatser.

    Läs mer på sidan om

    Sysselsättningspolitiskt understöd