Lönesubventionsreform effektiviserar sysselsättningen

Regeringen har lämnat en proposition om lagändringar till riksdagen, med hjälp av vilka man strävar till att skapa klarhet i systemet med lönesubvention samt främja sysselsättningen för personer med svag ställning på arbetsmarknaden. Ändringarna avses träda i kraft 1.1.2015.

I regeringspropositionen strömlinjeformas villkoren för lönesubvention samt förbättras likabehandlingen av arbetsgivare och arbetssökande i samband med att beslut om subvention fattas.

I och med reformen ska det betalas mer lönesubvention under en längre tid för dem som har det svårast att få arbete utan stöd. Subvention som beviljas på basis av en skada eller sjukdom ska alltid utgöra hälften av lönekostnaderna.

För dem som fyllt 60 år och varit arbetslösa minst ett år utan avbrott ska betalas långvarig, i praktiken permanent, lönesubvention.

Lönesubvention är ett ekonomiskt stöd som betalas till arbetsgivaren. Arbetsgivaren kan få subvention vid anställning av en arbetslös person som har det svårt att få arbete till exempel på grund av avsaknad av kompetens eller en skada eller sjukdom.

Ett mål med reformen är att locka företag att oftare än i nuläget anställa personer som inte kan få sysselsättning utan stöd från samhället.

Preciseringar i skyldigheten att erbjuda arbete

I samband med lönesubventionsreformen föreslår regeringen ändringar i arbetsavtalslagen.

Den gällande lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice förpliktar kommunerna att sysselsätta sådana arbetslösa arbetssökande i åldern 57–59 år vars maximitid för arbetslöshetsdagpenning har gått ut och till vilka det inte har hittats annat arbete eller utbildning.

Arbetsavtalslagen för sin del förutsätter att arbetsgivare i första hand erbjuder arbete åt personer som redan är anställda hos kommunen, men är permitterade, uppsagda eller arbetar på deltid.

– Båda principerna är viktiga. I ett svårt sysselsättningsläge måste vi på alla sätt se till att så många som möjligt hålls kvar i arbete. Å andra sidan är det klart att lagstiftningen inte får möjliggöra att fast anställd arbetskraft ersätts med hjälp av sysselsättningsåtgärder, fastställer minister Ihalainen.

Regeringen föreslår en sådan ändring i arbetsavtalslagen som gör det möjligt att avvika från skyldigheten att erbjuda arbete i vissa noggrant avgränsade fall. Undantagen gäller endast anställning av personer med rätt till lönesubvention och med svag ställning på arbetsmarknaden i andra uppgifter än näringsverksamhet.

Med arbetsmarknadsorganisationerna har det avtalats om en temporär ändring av arbetsavtalslagen fram till utgången av 2016. Då ska det på trepartsbasis bedömas hur väl lagstiftningen fungerar.